oktober-2006-20061018-001

Ute blåser det och de färgstarka löven vivlar runt och landar än här än där.  Jag är född på hösten och  igår fyllde jag sextiosju roliga och blåsiga höstar. Årets höst har varit ovanligt varm. Jag tänker växthuseffekt, men njuter lite oroligt av de sköna dagarna utomhus.

Svårt att förstå sin ålder oavsett år kan jag konstatera. För sextio år sedan gick jag i ettan i Segeltorps fölkskola. Vi var många 46-or, lyckliga efterkrigsbarn. Stor optimism präglade vår uppväxt,

För femtio år sedan hängde bästisen Ing-Marie och jag på jazzklubbarna i Gamla stan. Bobbadilla var favoriten. På dagtid var det 7 Sekel  i Kungsträdgården som gällde. Där drack vi mycket te och kollade på allt och alla (mest killar) i timmar.

För fyrtio år sedan hade jag och mannen flutit över på gröna vågen till  Gotland. Spännande, men också mycket att lära. Den första skilsmässan var ett resultat. Den fick mig också att flytta från det omoderna kalkstenshuset på heden till radhus i Visby.

För trettio år sedan levde jag som ensamstående med tre barn i lägenhet i Visby innerstad. Ont om pengar men gott om skratt och mysig familj. På semestern hyrde jag ut lägenheten och lastade allas våra cyklar på taket på den gamla Volvon. Sen körde jag till Härjedalen där vi hälsade på vänner till mig och barnen. En annan ensamstående mor.

För tjugo år sedan bodde  jag med mina tre tonåringar i kollektivhus på Ladugårdsängen i Örebro. Ett annorlunda och mycket bra sätt att leva, inte minst med barn.      

För tio år sedan var barnen utflugna.  Jag och sambon renoverade ett gammalt stenhus på landet fyra mil söder om Örebro.  En härlig och intensiv tid.

Sedan fem år är jag åter på Gotland, i Klintehamn. Längtan tillbaka till Gotland blev allt för svår att stå emot. Sambon tvekade lite, men valde att flytta hit också.

Det här sättet att leva är inte det bästa för sparkontot. Min spargris är mager, men jag har valt mitt liv efter bästa förmåga och har haft det bra nästan jämt. När jag summerar på det här sättet förstår jag bättre min lust att testa köpstopp.

Lite häpen är jag faktiskt att spargrisen börjar anta lite mer normal form 🙂