Moder-Jord-31-maj-2013-020

Moder Jords resurser rinner ur oss. Skulpturen högg Ruben Persson, temperamålningen gjorde jag. Med skulpturen och text om hur vi omvandlar jordens resurser till avfall deltog Ruben Persson i en konsttävling som Svanen bjudit in till. Vinnaren presenterades på Almedalsveckan i Visby i somras. Någon vann, inte Ruben. Jag tycker att alla vann. Alla som deltog hade ju engagerat sig för en hållbar utveckling för oss som lever nu och kanske mest för alla som kommer efter.

Vi måste vara många som på massor av olika sätt ifrågasätter det enorma slöseri som vi 20 % av jordens befolkning ägnar oss åt. 

Mitt bidrag just i år är att ha köpstopp och blogga om det. Mitt köpstopp har väckt mer uppmärksamhet än det köpstopp jag hade 2010 och det beror uteslutande på min blogg. Jag hoppades att bloggen skulle nå ut, men hade aldrig provat det tidigare. 

Jag vill berätta om mitt köpstopp för att påverka mig själv och andra. Om hur jag lyckas stå emot olika frestelser att köpa, om allt köpsug som jag har med mig i ryggraden sedan barnsben och vilka knep jag har tagit till för att klara av det.

Två intervjuer om mitt köpstopp har jag ställt upp på i år. I våras i Radio Gotland och förra veckan i Gotlands Tidningar. Radiointervjun gav mig några extra följare och besökare på bloggen. Reportaget som finns i dagens tidning ingår i en artikelserie om Konsumtionssamhället. Bra satsning av tidningen så här inför julen då vi handlar och reser extra mycket. Men – lite förskräckt blev jag när jag såg hur stort de slagit upp beöket hemma hos oss. Två sidor är mycket av totalt 44. Lite felaktigheter var det förstås också, men de flesta läser väl med viss skepsis.

Jag ställer inte upp på intervju för att jag gillar att synas, utan för den goda saken att minska onödig konsumtion. Det är ganska lätt att köpa sig fri, visa sin omtanke och känsla med dyra saker. Alltför ofta har jag dock upplevt en ledsen stämning när alla fina julpaket klätts av och golvet är fyllt av en jättestor skräphög med tråkigt plastat juklappspapper och fula plastsnören.

Att det köpta julklappspappret inte kan källsorteras vet väl alla. Men att allt som är i paketen också en dag ska bli sopor är det nog få som tänker på just inför julen. Men precis så är det och varje besök på Återvinningsstationen bekräftar det. Förr eller senare gäller det att välja rätt container för prylarna.

Idag har jag fått beundrarpost! Både på mail, sms och i glada tillrop på face-book. Och många fler har beökt min blogg just idag. Kul! Nästan 9 000 besökare hittills i år och det är långt över min förväntan. TACK!

Men jag vet att flera tycker att jag är dötrist, en riktig torrboll. Sitta där och ha allt och sen ha mage att gå ut och försöka få folk att sluta köpa. Lite sånt har jag känt av nu i juletid. Och visst har de också lite rätt. Det är lätt att ha köpstopp när man redan har allt. Men jag tänker att det är vi som redan har allt som måste stanna upp och försöka sluta köpa nya grejer. De som inte har det de behöver ska självklart handla – med måtta och medvetet. Men vi andra behöver tänka efter hur julen kan bli rolig utan nya inköp.

När man frågar vad folk saknar mest blir svaret ofta tid. Tid – visst är det märkligt att vi saknar just tid. Det är väl det enda som är rättvist fördelat. Alla har 24 timmar per dygn, precis alla!

Tid kommer jag därför ge till flera! Jag ska också ge bort av mina materiella tillgångar. Precis vad vill jag inte skriva här. Lite hemligt ska det väl vara på julafton.  Tidningspapper och vanligt brunt papper blir till fina paket och istället för köpesnören i plast använder jag garn.