Arkiv för kategori: Uncategorized

Valborgsprogrammet

Igår hände det igen. Att vi hade tråkigt i kyrkan. Valborgsmässoafton  skulle vi fira vid brasan på Klinteberget – en magisk plats. Vi har varit där flera gånger förut och sett hur andra kommer tågande med facklor uppför klinten för att tända brasan. I år ville vi också delta i fackeltåget.

I kyrkoprogrammet fick vi veta att man skulle vara i kyrkan kl 20 och sjunga vårens sånger och sen tåga tillsammans med facklor. Det lät trevligt och mysigt och de sjungande barnbarnen var entusiastiska. De är 9 och 7 år. Vi funderade på om lillan som är 1 1/2 år gammal skulle orka vara med, men det visade sig att hon hade fullt upp i kyrkan med att titta på allt och undersöka det mesta inom räckhåll. 

Kyrkan var fullsatt och många var barnfamiljer. Program och psalmbok delades ut. Och precis då blev det tråkigt. Det visade sig att det inte var vi som skulle sjunga utan kyrkans egna. De stod längst bak i kyrkan och sjöng fina vårsånger. Av oss andra förväntades det att vi skulle sjunga psalmer och be den vanliga bönen.

Barnen viskade att de där vårsångerna brukade de sjunga i skolan. Efteråt sa en av dom att han tyckte att det var konstigt att han alltid blev så trött i kyrkan, men pigg direkt när han kom ut.

Fackeltåget uppför klinten var både vackert och spännande. När vi tänt brasan med våra facklor var det åter dags för vårsånger. Men förstås inte av oss som kommit dit – nejdå! Kyrkorkören sjöng alla fina vårsånger och någon höll tal. 

Det här är ett bra exempel på hur kyrkan inte förstår att engagera och göra stunderna i kyrkan och för all del även utanför kyrkan lockande. Inte konstigt att många väljer att ställa sig utanför den tjocka muren.

 

jag-lycklig-20100221-044

Vad är lycka funderade vi på kafferasten idag. Vi är den grupp som har turen att vara Maj Wennerdahls elever i konstmåleri. Någon beskrev sin lycka som att hon nu bor bra och har ett jobb hon trivs med. En annan berättade om hur hon kände lycka häromdagen på väg hem från jobbet  när hon fick se hur ljuset speglade sig i det rinnande vattnet.

Blir man lycklig av konsumtion? Ja det beror på vad man konsumerar och varför. På en loppis i höstas bytte vi grejer med varann, saker vi har glädje av. Jag kom tex över ett par ovanligt varma hemstickade vantar i byte mot en duk jag inte behövde.  Att längta efter tex ett par snygga skor men inte köpa dom är också en sorts lycka. 

Att måla är lycka var vi rörande överens om!

En studie i antal prylar visar att vi i Sverige äger i genomsnitt 20 000 saker var. Och då räknar man inte antalet sockerbitar! För att få plats med alla dessa prylar har vi också världens största boyta per capita räknat. Det går åt många byrålådor, garderober och hyllor för att förvara så mycket.

Den som har flest grejer när han dör vinner! Eller?

silver-frc3a5n-str-blog.jpg

Idag är det den 31 januari och jag gör ”månadsbokslut”.

Januari blev en annorlunda månad med många resor. Den 3 januari får jag och mina syskon besked att vår snart 96-åriga pappa är på väg att somna in. Mina syskon bor i Stockholm liksom pappa. Mamma och han flyttade till ett äldreboendet Kärsdala för 6 år sedan. Mamma lämnade livet och oss i januari för 3 år sedan.

Jag reser direkt till pappa. Bilen behöver jag inte. Hemifrån finns bussturer med anknytning till färjan. Från Nynäshamn är det lätt att ta sig fram med kollektivtrafik. Pappa är nästan inte kontaktbar när jag kommer, men sakta sakta återvänder han istället för tvärtom. När jag åker hem efter 10 dagar för att byta kläder mm är pappa riktigt pigg igen. Vi pratar flera timmar varje dag och han äter och dricker – om än lite. Efter en dryg vecka på hemmaplan återvänder jag till Stockholm i ytterligare några dagar. 

Januari månads köpstopp har fungerat enligt mina intentioner vad gäller  inköp av presenter och onödiga bilresor. Men ökade kostnader för kollektivtrafikresor, mobiltelefon och utemat fanns inte med i min budget.

Men – det här känns och låter futtigt i sammanhanget. Vi känner stor tacksamhet att vår älskade pappa stannar kvar ett tag till.

Trots detta kan jag konstatera att jag minskat mina utgifter jämfört med föregående år. Jag har också avslutat prenumeration på tidningen Konstvärlden motsvarande 459 kronor. Den är absolut läsvård och jag kommer sakna den. Men – den finns att läsa på biblioteket. 

Fler prenumerationer ska avslutas under året!